TNR-M
SVEKATT är positiv till planerade TNR-M projekt. TNR-M är en metod att hjälpa förvildade katter till ett värdigt liv samtidigt som man låter dem finnas kvar i en miljö de är vana vid och där de trivs. TNR-M står för Trap-Neuter-Return-Manage (Fånga in-Kastrera-Återplacera-Vårda).

Den perfekta metoden för att komma tillrätta med alla hemlösa katter existerar förmodligen inte, men av de kända metoderna anser SVEKATT att TNR-M är den överlägset bästa. Den har med framgång prövats i bl a Belgien, Canada, England, Tyskland, USA , Ukraina och Österrike och vinner mer och mer gehör i flera andra länder.  

I Sverige, där man många gånger framhåller sin goda djurhållning, är avlivning tyvärr fortfarande den metod som de flesta myndigheter förespråkar. Detta trots flera exempel på att den humana TNRM-M metoden fungerar bra.

Att starta och genomföra ett TNR-M projekt kräver resurser både i form av kunskap, planering, tillgång till volontärer och finansiering.

I korthet går ettt projekt till på följande sätt:

En kattkoloni upptäcks. Någon som har erfarenhet av TNR-M kontaktas och man kartlägger katternas status och antal. Finansiering ordnas, ofta i samarbete med ett fastighetsbolag eller liknande som har intresse av att kattbeståndet inte ökar. Lokal där katternas ärr får läka efter kastreringen ordnas. Volontärer som kan och vill åta sig att långsiktigt mata och på andra sätt ta hand om katterna efter kastrering kopplas in i projektet.  Veterinär som kan ställa upp kontaktas. Människor i katternas omgivning informeras.

Infångandet börjar genom att katterna lockas in i fällor, som tas till veterinären. Här undersöks, kastreras, avmaskas, ID-märks och vaccineras katterna. Därefter tas de till den lokal som färdigställts för uppvaknande och eftervård. Efter sårläkning sorteras de katter ut som bedöms kunna leva i ett hem, d v s tama eller lätt socialiserbara katter och kattungar. Dess omplaceras medn övriga släpps ut i den miljö där de tidigare bott. Nu tar volontärarbetet vid. Man kommer överens om vem som ska mata när, man bygger isolerade hus/kojor där katterna kan vistas vid kyla och dåligt väder.  Matning och tillsyn sker 2 gånger per dygn året runt.

Givetvis finns det svagheter även i TNR-M metoden. Främst kräver den ett långsiktigt åtagande från volontärer som åtar sig att inte bara fånga in och kastrera katterna, utan också att se till så att de får mat och tillsyn under resten av sin levnad. Finansiering kan också vara en knäckfråga innan man får finansiärer att inse att pengar som avsetts för bl a avskjutning kan omlokaliseras till TNR-M projekt.

SVEKATTs generella hållning är att alla katter bör få ett eget hem. Tyvärr överstiger tillgången på katter vad som efterfrågas och därför krävs en annan, kompletterande,  lösning för att få ner antalet hemlösa katter.

Eftersom TNR-M metoden är det humanaste sättet att komma tillrätta med bestånd av förvildade katter förespråkar SVEKATT den. Ingen metod är helt perfekt men vi anser att andra metoder har större nackdelar. Man bör heller inte underskatta tillgången på människor som kan och vill ställa upp långsiktigt. En snabbt växande skara inser att metoden med avskjutning är både omodern, ineffektiv och grym.  

För mer ingående information om hur ett TNR-M projekt går till hänvisas till Göteborgs Katthjälp, www.goteborgskatthjalp.com. Göteborgs Katthjälp är medlem i SVEKATT.

TNR och TNR-M
"M" (Manage) ingår i all seriös TNR-verksamhet men eftersom begreppet ibland missförstås och TNR utan M tenderar att tolkas som att man då släpper ut katterna utan omvårdnad efter kastrering så har SVEKATT valt att använd begreppet TNR-M för att markera att Manage/Vårda alltid ska ingå.


Vanliga missuppfattningar om TNR-M

Katterna i en TNR-M koloni far illa.
Erfarenheten visar att katter i TNR-M kolonier inte har sämre hälsa än tamkatter. Katterna har god tillgång till mat, friskt vatten och skydd mot väder och vind vilket ger bra förutsättningar för god hälsa. I och med att samtliga katter kastreras minskar även risken för skador genom slagsmål och olyckshändelser.

Klimatet i Sverige är för kallt för TNR-M.
TNR-M bedrivs framgångsrikt i bl a Kanada och Norge, länder som har lika kallt – eller t o m kallare klimat än Sverige. I en TNR-M koloni där katterna har god tillgång till bra mat och välisolerade kojor, som hjälper dem att hålla värmen när de vilar, så kan katterna klara temperaturer ner till -25 grader Celisus eller ännu lägre. Katter som är vana att vara ute året om utvecklar längre och tätare päls som ger bättre isolering. Mängden underhudsfett ökar också och i kyligt klimat, som i Sverige, bildas även sk. brunt fett som producerar extra värme. Eftersom kastrerade katter dessutom brukar öka i vikt bidrar detta också till att de får bättre kroppsisolering. 

Katter i TNR-M kolonier sprider sjukdomar.
Katterna i en TNR-M koloni får daglig tillsyn av volontärer som känner katterna väl och som snabbt upptäcker om någon katt skulle visa tecken på sjukdom. I så fall fångas katten in och tas till veterinär för behandling. Rädslan för att smitta ska överföras från förvildade katter till människor är oftast helt obefogad. Katterna bidrar dessutom till att hålla kända smittspridare som råttor och möss under kontroll. 

TNR-M kostar mer än avlivning.
TNR-M är mer kostsamt i initialskedet då katterna fångas in och kastreras mm men därefter är kostnaden minimal. Enligt amerikanska undersökningar kostar TNR-M ca 40% av vad det skulle kosta av avliva katterna. Vid avlivning lyckas man sällan få tag på samtlig katter i en koloni. De som blir kvar får mer resurser och fortsätter att föröka sig. Dessutom ansluter nya, okastrerade katter och snart är kolonin lika stor som tidigare och man måste börja avliva katter igen.

Katterna utsätts för oacceptabel stress vid infångning och kastrering.
Att ta hand om och behandla djur som inte är socialiserade med människor är accepterat inom viltrehabiliteringen och liknar i mycket arbetsmetoderna inom TNR-M. Katterna utsätts för stress under en begränsad period för att sedan återvända till den miljö de är vana vid och trygga i. Det finns idag också stor kunskap om olika metoder som bidrar till att minska stressen i samband med infånging, veterinärbehandling och under läkningsperioden.

TNR-kolonier lockar människor att dumpa fler katter eftersom de vet att katterna blir omhändertagna.
Katter dumpas utanför katthem, veterinärmottagningar, på tåg och bussar m fl ställen. Det finns inget skäl att tro att fler katter kommer att bli övergivna bara för att det finns TNR-kolonier i ett område. Om katter dumpas i närheten av en koloni kan det tvärt om ses som en fördel eftersom de snabbt blir omhändertagna och hindras från att föröka sig och från att fara illa.
TNR-M kolonier drar till sig nya katter.
I och med att de kastrerade TNR-katterna stannar kvar i sitt revir håller de andra katter borta därifrån. Volontärerna som ansvarar för den dagliga tillsynen av katterna lägger snabbt märke till om det tillkommit någon individ som inte tillhör kolonin. I så fall fångas katten in och ägare eftersöks.

Det går inte att fånga in en katt mer än en gång och därför kan man inte ta hand om katter som blir sjuka eller har skadat sig.
Erfarenheten visar att det är fullt möjligt att fånga in samma katt flera gånger. Vana kattfångare har tillgång till olika typer av fällor och olika metoder som gör det möjligt att fånga in även den mest smarta och motvilliga katt. 

Alla katter bör ha en ägare.
Katterna i en TNR-M koloni har ägare, nämligen den/de personer, den förening eller liknande som åtagit sig omvårdnaden av katterna. Alla katter i kolonin är id-märkta och registrerade.

Det går inte att garantera att katterna får tillsyn två gånger per dygn såsom lagen kräver.
Även om katterna får tillsyn två gånger per dygn så kan man naturligtvis inte garantera att volontärerna alltid ser alla katter i kolonin vid varje tillfälle. Detsamma gäller dock ägare till tama katter som har tillgång till utevistelse t ex via kattlucka, katter på bondgårdar och i stall etc. Det finns inte skäl till att anta att katter i TNR-M kolonier skulle få sämre tillsyn än dessa katter. Katterna i en koloni lär sig även när och var maten serveras och med tiden blir de oftast mindre skygga för volontärerna vilket gör det lättare att hålla dem under uppsikt.

Det är inte möjligt att säkra den framtida tillsynen av kolonin.
Vid upprättandet av en TNR-M koloni utgår man ifrån de människor som redan har ett engagemang i katterna på platsen. Ofta är det personer som bor eller arbetar i närheten. Inte sällan har de redan matat katterna under en längre tid och är därför väl insatta i arbetes omfattning. Att driva en TNR-M koloni kräver betydligt mindre resurser än att driva ett katthem eller en omplaceringsorganisation – båda vanliga och accepterade verksamhetsformer för att ta hand om hemlösa katter. Det finns inget skäl att anta att TNR-M kolonier skulle vara mindre tillförlitliga.


 

Förvaltningsrätten dömer till förmån för TNR

I november 2013 fastslog Förvaltningsrätten i Västra Götaland att TNR inte strider mot Djurskyddslagen eller Jordbruksverkets föreskrifter. 

​Läs domen här